Ny bloggadress

Ni finner oss hädanefter på ny adress!

Välkomna!

SCAA 2012

En grön Strada siktad på Heart

Hemkomna från Portland och årets SCAA/USBC, med bagaget fullt av kaffe från microrostare, kan vi nu när jetlagen lagt sig samla intrycken.

Portland, till att börja med, är kanske för oss främst ett slags kaffemekka, men faktum är att antalet mikrorostare tycks blekna vid jämförelsen antal mikrobryggerier eller ens cykelfabrikörer. Om man åker till Portland behöver man inte vara rädd för att inte kunna äta eller dricka gott. Det bästa kaffet i Portland drack vi på Heart Roasters, i tät följd av Coava. Överallt var det fullknökat med långväga gäster från när och fjärran.

Bambubar på Coava

Själva mässan bjöd på fler intryck än överraskningar kan man kanske säga. Att få sig en espresso serverad av självaste David Schomer vid Synessos bås hörde definitivt till en av höjdpunkterna! Mest väsen hördes kanske från La Marzoccos bås dock, där gräddan av Aeropressare samlats för att göra upp om titeln bäst i världen! 

Emil gör sig redo att pressa

Emil Eriksson från J&N, vår svenske Aeropress Champion, lyckades pressa sig till en imponerande tredjeplats i världen. Tvåa kom norska Ingri Margrethe Johnsen, och vinnare samt förvaltare av Belgiens titel som regerande världsmästare två år i rad blev Charlene De Buysere! 

Aeropressmästerskapen känns spontana, enkla att genomföra och roliga. Dock upplevdes den svenska tävlingen som något mer organiserad, kanske något lättare att urskilja tävlande från besökare i montern till exempel. 

Katie Carguilo i final

En annan intressant tävling naturligtvis var USBC. Även om tävlingsmaskineriet tycktes välsmort, så pågick ibland flera tävlingar samtidigt. Eventet var mer välbesökt på golvet runt bryggbarerna än på läktarna under de första dagarna, men på finalen var hemmasonen David Chapman väl mött av hemmapubliken, som tjöt i sina vuvuzelor för maximal peppning. Vinnare till slut blev dock Katie Carguilo från Counter Culture, hemmastadd i New York, som kommer representera USA i World Barista Championships i Wien som går av stapeln i Juni! 

Med tanke på den debatt som gått het på internet inom Special Kaffet den senaste tiden (läs gärna denna artikel för en slags överblick) angående "coffee and gender", så är det ett synnerligen snabbt svar på tal att både årets Amerikanska Barista Champion och World Aeropress Champion är kvinnor! 

Nästa år går SCAA/USBC av stapeln i Boston, vi ses där!

Swedish Aeropress Championships

Påsken avslutades på bästa sätt genom att vi fick äran att vara värd för 2012 års Svenska Aeropress Mästerskap, som vi anordnade tillsammans med Dear Coffee I Love You!

En otroligt rolig tillställning som drog inte mindre än 18 kaffeentusiaster från norr till söder för att trängas i kaffelabbet på Magasinsgatan och göra upp om titeln! Snacka om analog pressure profiling när de tävlande viftade med Ghetto Trifectan!

stämningen är på topp inför tävlingen

I omgångar om tre, hade varje tävlanden först fem minuter förberedelsetid, och sedan tre minuter faktisk bryggtid på sig att presentera inför de tre domarna; Per Nordby, Pernilla Gard och Anders Holzner. För att säkerställa att bedömning skedde helt blint, fick Charles Nystrand agera mellanhand och se till att bidragen förblev anonyma. Sex tävlanden gick sedan vidare till semifinal, för att slutligen kunna kora en vinnare i finalen!

Troféerna som delades ut

Trots att alla tävlanden använde samma kaffe (vår El Majahual från El Salvador), presenterades tämligen vitt skilda resultat av samma kaffe, genom den uppfinningsrikedom i skapandet av individuella recept som är Aeropressens kännetecken (vilket också gett den en närmast kultstämpel). Men trots skilda resultat, trots goda koppar kaffen, måste en vinnare till slut utses. 

Domarna ser fram emot ännu en kopp kaffe

På tredje plats kom Eskil Ingvarsson från J&N, tvåa kom Reggie Elliot från Mahogny (och TNT GBG). Vinnare i Swedish Aeropress Championships 2012 blev Emil Eriksson från J&N, stort grattis och väl kämpat! Han får den stora äran att representera Sverige i WAC som går av stapeln i Portland! Feel the (aero)pressure! 

Emil Eriksson visar skiss på vinnartekniken

Ett jätteroligt event som lockade glada tävlanden och nyfikna åskådare! Vi vill tacka alla som kom, alla som tävlade och framförallt övriga sponsorer: Aerobie, Able Brewing, Johan & Nyström samt Kaffemaskinen! 

Öppettider i Påsk!

Självklart håller vi öppet under påskhelgen så alla göteborgare kan få sin kopp och sitt påskbröd:

PASSAGEN:

Skärtorsdag 8-19

Långfredag 10-17

Påskafton 9-17

Påskdagen 10-17

Annandag påsk 10-17

VALLGATAN:

Skärtorsdag 8-19

Långfredag 10-17

Påskafton 10-17

Påskdagen 10-17

Annandag påsk 10-17

PANETTERIA:

Skärtorsdag 8-18

Långfredag 11-16

Påskafton 10-16

Påskdagen 11-16

Annandag påsk 11-16

Varmt välkomna!

Totally Stockholm

Den engelskspråkiga gratistidningen Totally Stockholm har i sitt senaste nummer (April 2012) ett intressant repotage om Special Kaffe i Stockholm. Väl värt att plocka upp på ditt favoritkafé för en stunds inblick i vad som händer i Stockholm på kaffescenen just nu! Vi är särskilt stolta att tre av våra kunder, Kaffeverket/S7, Kafé Esaias och Kura Café, är med bland de sex bästa! Starkt jobbat vänner, och väl förtjänt! 

da Matteo Panetteria söker nya medarbetare!

Vårt bageri växer så det knakar! Därför behöver vi nu leta reda på ytterligare en person som vill jobba och utvecklas med oss i detta växande företag.

Vi jobbar med surdeg och ekologi och vi bakar i stenugn. Vi sätter stort värde vid det goda hantverket. Du ska ha erfarenhet av bakning och vara en människa som gillar när det händer mycket då vi är ett företag som utvecklas i rask takt.

Tjänsten är heltid och lön enligt överenskommelse.

Maila din ansökan till:

lina@damatteo.se

Sista ansökningsdatum är 15/4-12

ett sent grattis

Foto: SCAE SWE

Som bekant höll vi i den sista deltävlingen inför Barista Cup i Sverige, som kommer gå av stapeln i Stockholm, 22 April på Hilton, Slussen. Nu är det tillkännagivet vilka som går vidare till semifinalen nationellt! Grattis till samtliga nämnda i kortet ovan, vi vill dock skänka ett extra stort grattis till Charl Taneesan på Kafé Esaias för en välförtjänt semiplacering! 

Vi vill också passa på att tacka och berömma våra egna baristor Anna, Sebastian och Patrik från deltävlingen i Göteborg som kämpade väl! Kämpade väl gjorde för övrigt samtliga tävlanden i hela landet, och det kommer bli en spännande tävling i Stockholm! Tack alla inblandade för en rolig tävlingsvår i Sverige, och lycka till ni som nu gått vidare till semi...

COFFEE FEAST GBG

Imorgon söndag anordnar vi Barista Cups fjärde och sista deltävling för i år på da Matteo Panetteria, Magasinsgatan 17A.

Vi har en enkel tanke med eventet - att göra det mer publikt och roligare för många fler än oss inbitna kaffemänniskor. Därför har vi skapat ett event som vi kallar COFFEE FEAST GBG där inte bara Barista Cup kommer vara del av det utan även Lunch Beat, kaffelabbande med ett och annat kafferosteri förutom vårt eget och inspiration till allmänt minglande. Vi får hjälp av vår vän Anders Arnell som konferencier och vår vän Lovisa Samuelsson som spelar sköna toner för oss under minglet på kvällen.

Program:

10.00 - öppet för alla! Kaffelabbande med tre olika rosterier.

12.00-13.00 Lunch Beat

13.30-19.00 (ca) BARISTA CUP DELTÄVLING VÄST 2012

19.00-21.00 Mingel inkl livemusik, härlig mat och kall öl

Varmt välkomna!!

En liten torsdagsexplosion!

Jag tror inte Reggie Elliot hade räknat med att hans koncept med TNT GBG skulle bli en sådan succé. Och även om han kanske hoppats det, så tror jag inte att han räknat med att den skulle få två stycken avknoppningar inom 24 timmar!

flyer by Camilla Gratorp

På torsdag körs den första TNT STHLM på Kura i Stockholm, klockan 18.30! Läs mer här! 

Samma kväll körs TNT MALMÖ på Djäkne klockan 20.00. Dan Stenqvist skriver om det här!

Slump eller inte, det är ju dunder, kanon, dynamit, smällkul att det sker saker i Sverige! Kom och rulla bollen, kasta lattekonsten i glaset och umgås med likasinnade! 

Delfinal 3 i Stockholm

Så var den näst sista delfinalen inför Barista Cup i April avklarad. Ett mycket brett och intressant startfält gjorde det väldigt roligt att få döma i Stockholm igår!

Till antalet var det tio stycken tävlande. Lite extra höga förväntningar hade vi naturligtvis på tävlanden Charl Taneesan, som valt att kliva upp och representera Kafé Esaias med Vallgatan som går varm uppe på Drottninggatan.

Här står en skummis och skummar, stegen är inte rekvisita

Om Charls insats räcker till en finalplats i April, det får vi se efter den fjärde och sista delfinalen hos oss på Magasinsgatan den 4 Mars! Vi håller tummarna kompis! 

De tävlande väntar på resultatet

Denna deltävling gick på Kaffeknappen i Stockholm, och emellan de tävlanden serverades det kaffe och lokala kändisar blev intervjuade. Ett filmcrew förevigade samtliga tävlanden, som också kunde följas från soffan eller från foajén direkt på skärmar! Som sig bör i dessa deltävlingar, så kan bara en vinnare koras, och denna eftermiddag föll titeln på Alexander Ruas som rutinerat med en klassisk matinékänsla bjöd på äppelmust och en smak av föregående sommar. 

Diplomerad barista

Grattis Alexander!! 

Glöm som sagt inte att det är en deltävling kvar, den 4 mars på Magasinsgatan. Efter det publiceras samtliga delfinalister! Ett stort tack till Kaffeknappen, alla runners och hjälpare, alla de som dömde samt återigen Ida Hedqvist för ännu ett välorganiserat event! 

El Salvador Bourbon Honey x2

När man får äran att presentera nytt kaffe, så blir man lite extra glad i själen. Denna gång sätter vi fokus på två kaffe från El Salvador och gårdarna Finca Cajamarca och El Majahual.

Båda är av arabicatypen Bourbon och båda är honey processade. Och tro det eller ej, båda är fantastiskt goda fast på olika sätt. Pröva själv får ni se.

El Salvador - El Majahual Bourbon Honey

Gården El Majahual ligger i Los Naranjos i norra El Salvador. Denna gård var från början en del av en större gård som delades i tre: Sierra Nevada, La Florida och El Majahual.

Rafael Meza Ayau började 1963 att odla kaffe här och detta sköttes då av honom och hans söner i många år. Idag är det den nya generationen av familjen som odlar kaffet med samma traditionella omsorg som sina förfäder gjorde.

Kaffe från denna gård har alltid varit känt för sin höga kvalité och har sedan 1981 sålts på den europeiska marknaden.

Arabicatyp: Bourbon

Växthöjd: 1450 - 1550 möh

Processmetod: Honey

Rostning: Kaffet är rostat manuellt i en Loring Smart Roast som tar fram en ren smak och är snäll mot miljön

Smakprofil: Elegant med en djup sötma och toner av körsbär, russin och kakao

Bryggtips: Passar alla bryggmetoder

El Salvador - Finca Cajamarca Bourbon Honey

1850 flyttade Roberto Alvarez från Colombia till El Salvador, köpte sig en bit mark och började odla kaffe med hjälp av sin familj. Gården Cajamarca var startad.

Gården ligger i San Geronimo som tillhör kommunen Nejapa. Den är belägen vi en av de större vägarna, vilket gör det enklare när kaffet skall transporteras. En del av gården används även för återplantering av skog.

Gården har ca 40 permanent anställda, men det ökar under skördetid till ca 150 personer.

Arabicatyp: Bourbon

Växthöjd: 1350 - 1600 möh

Processmetod: Honey

Rostning: Kaffet är rostat manuellt i en Loring Smart Roast som tar fram en ren smak och är snäll mot miljön

Smakprofil: Söt och blanserad med toner av karamell och krusbär

Bryggtips: Passar alla bryggmetoder

Barista Cup regionalt heat #2 i Karlstad

Johan Morén med en vinnande presentation

Igår, på Alla latte-Hjärtans Dag, gick regionala Barista Cup deltävlingen av stapeln i Karlstad. Jag hade det stora nöjet att tillsammans med Anna Nordström, Erik Rosendahl, Mats Carlson, Dan Magnus Wingård och Emil Eriksson att få döma tävlingen.

I Karlstad arrangerades och utfördes tävlingen av och hos familjen Löfberg på deras relativt nyöppnade kafé Rosteriet inför ett uppbåd av stammisar, vänner och lokalpress. Här kunde man både få se tävlanden från Åre, Örebro och Stockholm, såväl som lokala förmågor!

Efter åtta hårt kämpande baristi slutfört sina presentationer kunde det likt i Highlander-filmerna be only one...  Med en motivering att ha med stadig hand bjudit på en upplevelse som hållit vad den lovat, stod Johan Morén från Stockholm som vinnare med ett natural kaffe från Shakiso. Grattis Johan!

Två deltävlingar är alltså avklarade (Malmö och Karlstad) och två återstår: hos Kaffeknappen i Stockholm den 21 februari och hos oss på Da Matteo den 4 mars, på Magasinsgatan! Missa inte dessa två gyllene tillfällen att uppleva baristorna, deras passion och kärlek till den produkt de arbetar med! I april kommer den efterlängtade finalen ske, och då får vi äntligen se vem som koras till Sveriges bästa barista 2012!

Samtliga tävlanden i Karlstad

Stort tack till alla tävlanden, alla domare, runners och arrangörer för ett jättetrevligt evenemang! Och speciellt tack till koordinator Ida Hedqvist för struktur (och foton)! 

Nya kaffe

I denna stund har det kommit upp tre nya kaffe på våra butikshyllor. Två av dem kommer från gården Fazenda Samambaia i Brasilien och ett från området Narino i Colombia.

Från Fazenda Samambaia presenterar vi två olika arabicatyper. En Mundo Novo och en Yellow Bourbon. Samma förutsättningar men med olika karaktärer.

Kaffet från Colombia - Narino är en tvättad Caturra som har allt det vi gillar i ett kaffe. Fylligt och fruktigt och med en bra balans mellan syra och sötma. Gott så det förslår.

Brasilien Fazenda Samambaia - Mundo Novo pulped natural

De svala gröna bergen i Sul de Minas ger idealiska förutsättningar för kaffeodling. Här produceras några av Brasiliens finaste specialkaffelotter.

Henrique Dias Cambraia, som äger och driver gården Samambaia, anser att det finns olika faktorer till att de lyckas odla så bra kaffe. Ett är gårdens läge på 1200 meter över havet, där klimatet är stabilt och har en genomsnittlig temperatur på 21 grader. Ett annat är den kunskap de har kring växtskydd och kvalitetskontroll. Men kanske det viktigaste av allt - att involvera hela teamet som arbetar på gården.

Gården producerar flera olika kaffearter - inklusive denna 100% Mundo Novo som är en naturlig hybrid av Bourbon och Typica som upptäcktes i Brasilien på 1940-talet.

Fazenda Samambaia har vunnit flera priser för sitt kaffe - till exempel en prestigefylld 13:e plats i Cup of Excellence.

Gård: Fazenda Samambaia

Arabicatyp: Mundo Novo

Växthöjd: 1200 möh

Processmetod: Pulped natural och torkat på patios

Rostning: Kaffet är rostat manuellt i en Loring Smart Roast som tar fram en ren smak och är snäll mot miljön

Smakprofil: Delikat och söt med en klar syra och toner av päron och mjölkchoklad

Bryggtips: Passar alla bryggmetoder

Colombia Narino - Caturra washed

Detta kaffe kommer från en region som heter Nariño som ligger på Colombias västra kust. I denna regionen - som är den högst belägna i hela landet - är gårdarna mycket små.

Gårdarna detta kaffe kommer från ligger nära staden La Union och vulkanen El Galeras där jorden är väldigt bördig. Detta gör Nariño till en av de bästa regionerna i landet för att odla kaffe. Här plockar man allt kaffe för hand och tar det till tvättstationen där det processas för att sedan torkas på patios.

Kaffe från Narino regionen har intensiv arom, hög syra och söta toner. Ett väldigt bra kaffe om man skall sammanfatta det.

Arabicatyp: Caturra, Colombia

Växthöjd: 1750 möh

Processmetod: Tvättat och torkat på patios

Rostning: Kaffet är rostat manuellt i en Loring Smart Roast som tar fram en ren smak och är snäll mot miljön

Smakprofil: Balanserad och krämig med en sprittande syra och fruktiga toner av grönt äpple och smörkola

Bryggtips: Filterbrygg, Aeropress, Presskanna

Brasilien Fazenda Samambaia - Yellow Bourbon pulped natural

De svala gröna bergen i Sul de Minas ger idealiska förutsättningar för kaffeodling. Här produceras några av Brasiliens finaste specialkaffelotter.

Henrique Dias Cambraia, som äger och driver gården Samambaia, anser att det finns olika faktorer till att de lyckas odla så bra kaffe. Ett är gårdens läge på 1200 meter över havet, där klimatet är stabilt och har en genomsnittlig temperatur på 21 grader. Ett annat är den kunskap de har kring växtskydd och kvalitetskontroll. Men kanske det viktigaste av allt - att involvera hela teamet som arbetar på gården.

Gården producerar flera olika kaffearter - inklusive denna 100% yellow bourbon som härstammar från Brasilien.

Fazenda Samambaia har vunnit flera priser för sitt kaffe - till exempel en prestigefylld 13:e plats i Cup of Excellence.

Gård: Fazenda Samambaia

Arabicatyp: Yellow Bourbon

Växthöjd: 1200 möh

Processmetod: Pulped natural och torkat på patios

Rostning: Kaffet är rostat manuellt i en Loring Smart Roast som tar fram en ren smak och är snäll mot miljön

Smakprofil: Krämig och fyllig med toner av hasselnöt och smörig kakao

Bryggtips: Passar alla bryggmetoder

i barkbåtarnas land

Den senaste veckans kaffefokus i Göteborgspressen har varit lite av en tidsresa, ett slags uppvaknande att det där med att "alla ska med" inte riktigt har gällt mat och dryck de senaste 20 åren. Per Nordby har både gjort utmärkt satir över inläggen, och kommit med ett erbjudande man får hoppas att tidningarna nappar på. Så även om det uppstår en impuls att sparka på något som ligger, så tänkte jag ändå angripa detta problem ur en annan vinkel.

Jag nämnde för en tid sedan ett annat, faktiskt väldigt bra, inlägg i GP angående Julöl. Här pratar man om mikrobryggstrenden och om hur drakarna kommer undan med att ställa vad som helst på hyllorna på monopolet utan ansträngning. Den situationen har ju kaffet varit i hela tiden. Det är färdigmalet, ospecificerat bulkkaffe, där man pratar om "smak" i grader av rost. Många i testet sade sig tydligen välja mörkrost när de själva fick välja, något som gav mig en flashback till ett snökallt Stockholm för sådär 18 år sedan.

På den tiden brukade vi gå på ett ställe som än idag heter Bistro Boheme, på Drottninggatan i Stockholm, redan då förbi sin trendpeak, numera dessutom helt nyinrett, och inte ett spår syns längre av våra bravader där inne. För att man ska förstå hur hängivna vi var det där stället, kan jag i förbifarten nämna att jag hade vänner som förlade 4 veckors lagstadgad semester där.

Rätt unikt för Bistro Boheme vid den här tiden var att man serverade Bohemia Regent, ett tjeckiskt öl som fanns både som ljust och lite mörkare. Eftersom man förgrundat rätt friskt hemma, så kunde man unna sig ett både dyrare och smakrikare öl när man väl var på plats. Just denna kväll hade vi med oss en något yngre herre som min kompis fått i uppdrag av sin yngre flickvän att ta med sig ut och göra man av på stan. Han ville förstås visa sig styv, och tjatade hela kvällen om hur öl endast kunde drickas på ett sätt; Guinness! Och whisky, ja det skulle smaka som en barkbåt i käften (detta var åren då single malt hysterin tog fart). Vi som gärna drack Grants direkt ur flaskan på tunnelbanan tyckte väl den här killen var lite pretentiös, men tyckte väl hans egenheter var ett pittoreskt inslag på förfesten. Tills han började bestämma vart vi skulle, eftersom "Det måste finnas Guinness där!". För oss fanns bara ett ställe. Och dit skulle vi. "Har de Guinness där?" tjatades det längs Drottninggatan. "Jadå", lovade vi, "Och whisky som smakar barkbåt".

Besvikelsen när bartendern halade upp en Guinness på burk, var total för den stackars unge mannen! Med illusionen krossad gick den unge mannens reptilhjärna på autopilot, och vi hörde häpna ett sturskt "Ok, en stöl och en blå fisk då..". Världen var inte redo för den unge mannes smakkrav, han kapitulerade.

Karboniserat Konakaffe, när testpanelen själv får välja. Fint och bränt, i ett!

Vad är the moral of the story då? När jag läste att många valde mörkrost om de själva fick välja, så kände jag direkt att man gjort ett val på fel premisser. Mörkrost är en slags "sub label", ungefär på samma sätt som att säga att man bara dricker single malt whisky om man själv får välja. All single malt smakar inte barkbåt. Om de ändå sagt att de ville att kaffet skulle smaka barkbåt i käften, hade jag kunnat säga att man utgår ifrån en smakpreferens.

Nej, problemet med detta test är i stället att det reflekterar ett förhållande till kaffe som en slags obligatoriskt koffeinintag, ungefär som de där nödraketerna man köper på den nattöppna macken när spriten hemma taget slut. Kaffe framställs som en stapelvara, lik socker, salt eller folköl. Jag trodde ärligt talat att Sverige kommit längre, men bevisligen har vi fortfarande en lång väg att gå. Förhoppningsvis landar en tidsmaskin snart och tar media-Sverige till 2010-talet. Vi väntar på er här så länge...

Sumatra Field Trip - i bilder

Kvinna som plockar kaffe på en liten gård i Sidikalang

Pulp maskin

Vallgatan, Magasinsgatan och Passagen på Wahana Estate

Lake Toba

Kaffe på torkning i Parapat vid Lake Toba

Sumatra Field Trip - i text

Jag är precis hemkommer från Sumatra. Har för andra året i rad fått den fantstiska möjligheten att åka med på Nordic Barista Cups årliga ursprungsresa - som detta året gick till Sumatra och mer specifikt området kring Lake Toba på norra Sumatra.

Värd för vår resa var delvis Mercanta och delvis Sarimakmur - kaffexportör som varje år exporterar 14 000 ton kaffe. De har även sen några år tillbaka en gård där de odlar själva - Wahana Estate. Och sen några månader löser de även den andra delen av kedjan själva genom ett nystartat kafé. Här kan man verkligen snacka from seed to cup.

Vår resa startade i Medan - en stad som kan ha allt från 2 milj till 12 milj invånare - olika svar från olika personer. Kanske litar jag mest på Wikipedia som säger 2 miljoner. Medan är trångt och smutsigt utan mycket tillstymmelse till mysighet. Vi spenderade ett par dagar i staden innan vi åker sydväst - mot Lake Toba.

Vårt första stopp var Parapat - en liten stad på östra sidan om sjön. Efter en liten rundvandring hittade vi mycket kaffe torkandes på sidan av vägen och nere vid hamnen - och fina vyer av Lake Tobas ö Samosir. Först här började Indonesiens kultur och människor verkligen uppenbara sig för mig - stökiga marknader, mycket tutande och glada människor i vackra huvudbonader.

Nästa dag började kaffeäventyret på riktigt då vi besökte en liten processtation i Lintong, ägd av Sarimakmur. De köper kaffe från småbönder i området. På processtationen finns bara en dry mill vilket innebär att de köper (halvtorra) bönor i parchment, ej som cherries. De torkar bönorna på en cementpatio utan tak, drar bara över en presenning när det börjar regna. Inget hjälper bönorna mot fukten som kommer underifrån. Bönorna som låg på tork när vi var där hade ännu inte selekterats, det görs i Medan. Vi får hoppas att det görs väl, för det var ingen vacker syn ut kvalitetssynpunkt.

Vi for vidare mot Wahana Estate i regionen Sidikalang där vi spenderade tre nätter. Under dessa dagar besökte vi olika delar av gården samt besökte småbönder i området. Wahana Estate började plantera sina kaffeplantor runt 2007-2008 vilket innebär att de ännu inte börjat ge ordentlig skörd. De har 12 olika arter på deras 250 hektar. De har även en stor processtation där de har en wet mill, vilket innebär att de kan köpa cherries från bönderna i området och på så sätt säkra kvaliteten ett steg. Wahana ligger långt fram med Indonesiska mått mätt vad gäller experienterande av arter och processer och det kan komma mycket spännande kaffen härifrån om några år.

Det vanligaste på Sumatra är att varje bonde har en egen manuell pulpmaskin där han själv tar bort fruktköttet från bönan. Detta sker vanligtvis samma dag som plockning. Han torkar sedan bönan i parchment en aning innan en collector kommer och köper hans kaffe. Collectorn är bara en mellanhand och säljer sedan vidare halvtorra parchments till Wahana Estate som sköter resten av processen. Vissa collectors har nu börjat köpa cherries av bönderna, det bidrar till högre kvalitet men framförallt ur deras synvinkel så är det för att bönderna själva slipper pulpmaskinen.

Problemet i det hela är att det finns gamla traditioner av hur man torkar och säljer vidare kaffet - utan att man egentligen har koll på vad deras process gör för kvaliteten. Att man "halvtorkar" parchments innan man säljer det vidare till processtationen stannar upp processen och det är helt klart att detta påverkar kvaliteten.

Det finns relativt många collectors vilket innebär att bonden har övertaget vid prisförhandling. Detta gör också att det finns väldigt lite incitament för bonden att bara plocka mogna bär och generellt att sträva efter att höja kvaliteten på sin produkt.

Efter fem dagar kring Lake Toba bagav vi oss tillbaka till Medan där vi besökte Sarimakmurs andra processtation där all selektering sker. De har 10 000 anställda varav 1 000 personer på denna fabriken. Selekteringen sker i fem steg där manuell handselektering är det sista steget. Fabriken var ren, organiserad och det fanns en härlig fnissighet och glädje mellan de anställda.

Sista steget på vår resa var ett Barista Jam på Opal Coffee, Sarimakmurs kafé i Medan. Runt femtio baristor och andra som ville lära sig mer om hantverket dök upp och vi i Svenska Baristalandslaget körde lite workshops och en Latte Art Throwdown. Lite sämre organisation, lite mer glada rop än när det sker här på hemmaplan. Väldigt lyckat event!

Sumatra är fullt av färg och liv, som så många av de länder som odlar kaffe, och jag ser fram emot att återvända en dag.

Välkomna på:

BARISTA CUP WORKSHOP | GBG

KOM OCH INSPIRERAS INFÖR BARISTA CUP

ONSDAG 1 FEBRUARI KL 19.00

Välkommen till denna unika kväll för alla er som vill inspireras, mingla, snacka kaffe eller bara komma och hänga.

Vi kommer bjuda in olika personer som har kunskaper i allt som innefattar en Barista Cup tävling. Man kommer alltså få den unika möjligheten att fråga om allt från tips till sin signaturdrink, hur man får till ett snyggt hjärta i sin cappuccino eller kanske hjälp med sin presentation. Oavsett om du ska/vill/funderar på att tävla eller inte vill tävla alls, är du välkommen på BARISTA CUP WORKSHOP | GBG!

Vi kommer hålla till i bageriet på da Matteo, Magasinsgatan 17A, och vi startar kl 19.00. Det kommer även finnas nödvändigheter som öl, kaffe och annat göttigt!

Välkomna till en grym kväll önskar vi tre kaffeälskare er!

Camilla, Lina och Reggie

Har ni några frågor eller funderingar kring kvällen, kontakta gärna någon av oss:

Camilla Pettersson - camilla@coffeeandmemories.com

Reggie Elliott - firstdegreecoffee@yahoo.com

Lina Sandersson - lina@damatteo.se

Domarcertifiering inför Barista Cup 2012

Tisdag och onsdag samlades Sveriges kaffegrädda (för kaffe utan grädde, är som kärlek utan kyssar, unt so weiter...) för att certifieras som domare till årets Barista Cup. Det börjar som bekant dra ihop sig till tävling, och det är flera deltävlingar landet runt som ska kvalificera tävlanden för en nationell tävling där de modigaste baristorna i Sverige kommer slåss om titeln och representera Sverige i World Barista Championships i Wien.

Huvuddomare och kursledare Sonja Björk Grant 

med tekniska domare Ida Hedqvist och Eskil Ingvarsson

bedömer barista Joanna Alm 

Certifieringen ägde rum på Espresso Specialisten i Hammarby, där Sonja Björk Grant från WCE Board of Directors höll i en introducerande workshop på tisdagen, samt ett skriftligt och praktiskt test på onsdagen. Till hjälp hade fem frivilliga baristor från Stockholm ställt upp som försökskaniner för flera tävlingsomgångar var, med lätt improviserade signaturdrinkar de fått ganska kort tid på sig att förbereda. 

Som erfaren av tävling själv, är det både berikande och betryggande att uppleva hur stor vikt formatet lägger på domarna att framhäva och uppmuntra baristan! Att bekanta sig med protokollet utan och innan är inte bara en fördel, utan nödvändigt för att snabbt kunna rättvist bedöma en hårt arbetande baristas förberedelser och mödor. 

Det skriftliga provet bestod av 62 frågor, med frågor på både regelboken och allmän kaffekunskap. Sonja Björk Grant samlade också in våra bedömningar av baristorna som underlag för bedömningen av vår lämplighet att döma. Men det kanske intressantaste testet, särskilt för de baristor som tävlat inför oss, var att vi alla skulle visa att vi var förmögna att framställa 4 espresso för bedömning. Tekniska domare för det testet var inga mindre än de baristor som just bedömts av oss! 

Av knorrande kollegor i andra länder från förra året vet jag att det klagats på att man som barista bedömts av domare som inte ens kan göra espresso. Så, upp till bevis... 

Jag är väldigt glad och stolt över att både kunna göra espresso och klara av certifieringen inför 2012. Av [göteborgsvits] döma [/göteborgsvits] av de baristor som ställde upp som frivilliga under dessa två dagar, kommer tävlingen bli både intressant och av hög kvalitet. Läs mer på SCAE's hemsida om deltävlingarna. 

Och Du: det är fortfarande av stor väsentlighet att anmäla sig inför deltävlingarna! 

Stort tack till inblandade; organisatörer, frivilliga och kollegor, för två otroligt intensiva och givande dagar! 

i begynnelsen var ordet

Redan på Nordic Roaster Forum flaggade Robert Thoresen från Kaffa i Norge för att något vi bör sträva efter är ett gemensamt språk i kaffevärlden. Det kan tyckas självklart, men vi är långt ifrån där. Lustigt nog blev dagens bloggskörd en påminnelse om vikten av detta...

Först postade Tumi Ferrer, Isländsk barista champion, denna bloggpost om beskrivningarnas bedräglighet. Inte långt därefter postade James Hoffmann, barista champion 2007, denna bloggpost om beskrivningar.

Ibland ter sig beskrivningar nästan komiska, och det är inte utan att jag undrar vilken funktion de har. Ett intressant försök att ge sig på en definition gjordes för några år sedan, vilket renderade i en numera legendarisk tråd på Riktigt Kaffe, men symtomatiskt för den diskussionen var bristen på de andra upplevelserna i koppen; munkänslan, kroppen, eftersmaken, balansen?

För en tid sedan var jag hos en kund som bytte från klassiskt Italienskt kaffe till Magasinsgatan. I lokalen fanns några klassiska "Italien-drickare", helt främmande för Special Kaffe, så jag bestämde mig för att bjuda dem på varsin espresso för att se hur de reagerade. Vad de gav mig var en mycket ingående beskrivning av just det jag saknat i diskussionerna; munkänsla, kropp, eftersmak. Trevande frågade jag naturligtvis efter smakbeskrivningar? Fruktigt kanske? De tittade på mig som om jag vore dum i huvudet.

Per Nordby frågade i sin senaste bloggpost vad vi kommer fokusera på 2012? Kanske pekar tecknen redan på att det blir ett språkets år? Vi får hoppas!

...och när man talar om trollen...

..så skriver DN en artikel om dem... Kafe Esaias i Stockholm har gjort det igen... grattis!

Sthlm Represent

Kafé Esaias öppnade med ett brak sommaren 2011 och har redan gjort sig ett namn värt att namedroppa både i sociala sammanhang (mer än en gång har vi fått klämma oss förbi kameror där Esaias varit skådeplats för rockvideos etc) och i skrift.

I höstas kom en försmak av namedroppandet, och när den kände matbloggaren Adam Goldberg satte ihop sin lista över bästa espresso 2011, tog Kafé Esaias en hedrande femteplats! Snyggt jobbat Joel och Charl! Första plats tog en av våra New York favoriter Sweet Leaf i Long Island City.

Joel Wredlert, Kafé Esaias

Om vi sedan promenerar från Drottninggatan bort till Götgatsbacken, så behöver man slinka in på Espressino för en värmande espresso. Det gjorde en reporter från Australien och blev mycket glad! Snyggt jobbat Alex och Craig, väl förtjänat!

Vi ser minst sagt fram emot 2012! 

Året kickar igång direkt!

David Walshs utmärkt kritiska bloggpost drog igång en twitterstorm på Nyårsdagens morgon, angående att ge och ta emot kritik i kaffevärlden. Twitter som socialt medie är fortfarande mycket ungt, och vi vet fortfarande inte om det är ett navelskådande community som sitter och "high-5:ar" varandra, eller om det faktiskt har ett genomslag bortom den innersta kretsen av namnkunniga kaffeprofiler.
´
I upptakten till julen var ett briljant inlägg i debatten angående julölen postad i Göteborgsposten. Med tanke på Systembolagets monopolställning, och kvalitetskrav vad gäller import av viner till exempel, så är det anmärkningsvärt att inga krav ställs på kvalitet vad gäller de kommersiella bryggerierna. De prenumererar på en gjuten plats i julölshyllan år efter år, utan att behöva oroa sig för att kvaliteten ska behöva avgöra om de får plats eller inte. Och få kunder reagerar nog. De köper julöl för den har sin plats på julbordet. Ordet jul på etiketten tycks räcka för att den ska smaka gott nog till skinkan och sillen.

Lite grann samma sak är det med kaffe-Sverige idag. Den som på Karlsson På Taket-vis skriker ut att den har "världens bästa produkt" möter inget mothugg. Men man har heller inget för att ödmjukt arbeta i det tysta. Kort sagt, balans saknas och diskrepansen mellan alla dessa "underbara kaffen" på twitter och vad man själv kanske upplever på plats kan vara chockerande i vissa fall. Håller vi på att förvandla vår mission om upplevandet av kaffets enskilda egenskaper till en slags träning i märkesdrickande? Vem ska först kasta stenen i det egna glasslottet och erkänna att man haft en dålig dag på jobbet och att dagens rostning kanske inte var den optimala?  När ska vi släppa sargen och sluta låtsas vara experter på ett ämne och en produkt som är så oerhört ung och oerfaren i Sverige ännu, och börja dela med oss till varandra av våra brister och fel, istället för att blåsa upp oss som vingklippta påfåglar?

Jag tror vi alla vill göra vår produkt rättvisa, leverera det bästa vi kan till våra kunder. Men att vilja göra det, och att faktiskt göra det, är två olika saker. Utan självinsikt eller självkritik kommer vi aldrig nå bortom vår egen horisont heller. Att sätta ordet Jul framför ölen gör inte att det per definition är gott till jul (eller ens gott överhuvudtaget). Men, att ge och ta kritik är inte heller det enklaste. James Hoffmann föreslår klokt nog att den kritiken inte ska falla på industrin själva, utan på utomstående insatta personer. Idag finns stor expertis bland öl-, vin- och matskribenter, men om just öl, vin och mat. Men kaffe är vi fortfarande med och definierar själva. Bloggosfären är full av åsikter, men kritik? Paul Stack sammanfattar skillnaden väl; "Critique vs opinion One is informed, rational and fact based. The other has no rules".

Naturligtvis är det för mycket begärt att få fram en oberoende och insatt röst för en industri som fortfarande inte klart definierat sig själv, i Sverige. Men vi kan väl göra ett ärligt försök att förhålla oss objektiva, öppna och stödjande för en gemensam progressiv kaffekultur. Kanske växer då den rösten fram av sig självt?

God fortsättning!