Livet är rättvist

Vaknade på ett fint hotell högt upp i bergen, fick en fin frukost men börjar längta efter en god kopp kaffe eller espresso för den delen. Odla kaffe är de väldigt duktiga på, men att brygga eller rosta kaffe har de ingen aning om. Men de startade en kaffe skola 2003 i El Salvador där de bjuder in duktiga baristas från Norden, för att lära odlare och restaurang personal hur man hanterar kaffe för att det skall smaka bra.
Vårt första stopp var Libra da Amor, en organisation som har som huvud uppgift att lära de fattiga (ofta kaffeplockare) hur man lagar mer näringsrik mat. De har även med sig doktorer som undersöker barnen. Extra intressant att besöka just Libra de Amor då vi samlade in
6500 $ under NBC i Köpenhamn som gick direkt till denna organisation. Vi fick verkligen se att våra pengar gör nytta. Känns väldigt viktigt att ge något tillbaka till de kaffeländer vi köper kaffe ifrån.

Nästa stopp var vid Cooperativa La Majada. Ett stort kooperativ med 500 medlemmar( farmare). De hade arrangerat 2 st koppningar, en med 12 SHG (stricktly high grown) kaffen. Min och mångas favorit var kaffe 3 och 12. Väldigt fruktiga med tydliga inslag av blommor. Kaffet kom från ett nytt kaffe träd som heter pacamara, hoppas vi snart kan servera detta underbara kaffe på da Matteo. Nästa koppning var väldigt intressant då det bestod av 12 st defekta kaffen. Typ mögligt, gammal skörd, fermenterat för länge, kaffe som inte torkat tillräckligt innan man lagrat det. Alla var väldigt äckliga värst var det som varit fermenterat för länge, smakade blekmedel och luktade sjukhus. En tanke som slog mig var att alla dessa kaffen når marknaden, det finns alltid en köpare av billigt kaffe. Något att tänka på när man köper billigt kaffe i snabbköpet. Vad man upptäcker på en sån här resa är hur otroligt mycket människor som är involverade i att se till att vi har kaffe på bordet på morgonen. Alla dessa människor har inverkan på kvalitén på kaffet.

Vi slutade vår dagsresa på stranden och man hörde vågorna slå in från Stilla havet när man somnade med balkongen öppen… Som någon av mina reskamrater uttryckte sig vid middagen ”I love my jobb”