måndag 9 november 2009
Testpanel
Vi håller på med en ny espressoblandning. Vi har gjort 16 st 250 gr påsar och behöver således några som skall testa. De 16 första som kommer in till oss i rosteriet får en påse med sig hem. Vi berättar mer när ni är här. Först till kvarn.
söndag 8 november 2009
dansa med kaffet!!
En replik på Daniel R o Peter F blogg samt kommentarerna på Dans blogg
Som liten rostare kan det vara mycket frusterande att se kaffet bli missbedömt utifrån värderngar, smakerfarenhet, tekninska kunskaper, okkunskap, fördomar samt förväntad upplevelse etc.
Och den sista punkten Förväntat upplevelse är nog det som vi har mycket problem med i vår branch.
Drömmen är att rostarna/kaffebaren/restaurangen o konsumenten mognar o kan förstå var problemen finns o har förståelse o söker sig mot kunskap och information. Dit är vi nog påväg, tills dess måste vi kämpa på
Vi som jobbare med specialkaffe har höga amitioner på en i övrigt industrialisrad marknad.
Vi köper kaffe som är hanterad på ett annat sätt än industrikaffet under hela kedjan oftast, vilket fall strävar vi ditot med alla till buds stående medel. Att då sista länken i kedjan är den svagaste har vi vetat hela tiden, att exponera varumärke o produkt för detta vågspel kräver nerver ibland....
Man kan välja tre vägar för att förhålla sig till detta som jag ser det
1:a. Folk fattar inte därför skiter jag i det, kör min stil. Säljer till invigda.
2:a Jag försöker lära ut hur man skall hantera kaffet, en svår uppgift som kräver uthållighet, en brinnande ande och högt pris på kaffet.
3:e. Man berättar inget, eller sprider myter o rena lögner.
Vi är en ung branch som söker oss framåt, när J&N startade för fem år sedan hade inget nytt rosteri öppnat på 50år, nu finns det ca 10 microrosterier i Sverige, fler kommer då ökar tillgängligheten som i vissa städer är låg idag.
Till sist: Att brygga espresso är som att dansa tango med en svårförd kvinna, man måste lyssna in både kvinnan o takten i musiken
Som liten rostare kan det vara mycket frusterande att se kaffet bli missbedömt utifrån värderngar, smakerfarenhet, tekninska kunskaper, okkunskap, fördomar samt förväntad upplevelse etc.
Och den sista punkten Förväntat upplevelse är nog det som vi har mycket problem med i vår branch.
Drömmen är att rostarna/kaffebaren/restaurangen o konsumenten mognar o kan förstå var problemen finns o har förståelse o söker sig mot kunskap och information. Dit är vi nog påväg, tills dess måste vi kämpa på
Vi som jobbare med specialkaffe har höga amitioner på en i övrigt industrialisrad marknad.
Vi köper kaffe som är hanterad på ett annat sätt än industrikaffet under hela kedjan oftast, vilket fall strävar vi ditot med alla till buds stående medel. Att då sista länken i kedjan är den svagaste har vi vetat hela tiden, att exponera varumärke o produkt för detta vågspel kräver nerver ibland....
Man kan välja tre vägar för att förhålla sig till detta som jag ser det
1:a. Folk fattar inte därför skiter jag i det, kör min stil. Säljer till invigda.
2:a Jag försöker lära ut hur man skall hantera kaffet, en svår uppgift som kräver uthållighet, en brinnande ande och högt pris på kaffet.
3:e. Man berättar inget, eller sprider myter o rena lögner.
Vi är en ung branch som söker oss framåt, när J&N startade för fem år sedan hade inget nytt rosteri öppnat på 50år, nu finns det ca 10 microrosterier i Sverige, fler kommer då ökar tillgängligheten som i vissa städer är låg idag.
Till sist: Att brygga espresso är som att dansa tango med en svårförd kvinna, man måste lyssna in både kvinnan o takten i musiken
fredag 6 november 2009
måndag 2 november 2009
Riktigt trevligt
Ikväll har vi haft ett gäng från Riktigt Kaffe på besök i rosteriet. Vi har pratat, fått en fin dialog om kaffe, smaker förväntningar och rostning. Vi har rostat, koppat och sen släppte vi lös folket på att skapa sig en blandning. Alla jobbade bra tycker jag och jag ska testa alla varianterna imorn i lugn och ro. Vi tackar för en fin kväll, tack för feedback på kaffet och tack för att ni vill komma hit och hänga med oss. Det är riktigt trevligt.



onsdag 28 oktober 2009
Milano Host 09: Due
Även jag tänkte dela med mig av mina tankar och upplevelser här i Milano. Jag har jobbat för de urtrevliga människorna på Crem International, med deras Diamant maskin.
Här till vänster är jag tillsammans med min baristakollega som också har eget rosteri i Tokyo, Keiichi Shimizu.
Under veckan har jag bryggt en herrans massa enkla, hällt en och annan cappuccino, gråtit inombords när sydeuropé efter sydeuropé hällt en påse socker storlek grande i en kopp Tanzania utan att ens smaka på den först...Varit långa dagar, långa kvällar med god mat och vino och grymt grymt trevligt. Trevligast var nog nästan att få vara med och hälla Latte Art med två världsmästare och fem mästare från respektive land.
Nedan är Gwilym Davies vs. David Makin i första omgången
Och David Makin vs. mig i semin...
Hann tyvärr inte kolla in hela mässan, eftersom den är hysteriskt gigantiskt megastor. Men en hel del kaffedrickande och kaffekollande blev det iallafall. Drack en cappuccino gjord av legenden Luigi Lupi. Vilken fantastisk 57-årig, välklädd och väldigt italiensk barista. Ingen rengöring av portfilter, inget flushande, och en lång behaglig väntestund mellan end of extraction och pouring of milk. Och blev det gott? Såklart det blev. Underbart. Besökte även en lite utställning av gamla espressomaskiner, fantastiskt vackra.
Jag har fått besök av en hel del svenska kaffekändisar i montern vilket har varit mycket trevligt, likaså en och annan världsmästare, rostare och kaffefolk från hela världen, WBC domare... Jättekul och intressant att träffa så mycket kunnigt folk. Många spännande personligheter.
Idag har jag hunnit vandra omkring i Milano... Dricka kaffe, äta gelato, gå på mässa i kyrkan... Ni vet sånt där italienskt som man gör för att insupa kulturen. Jag har suttit och beundrat Il Duomo, bråkat om plats i metron, druckit Prosecco mitt på dagen på Caffè Zucca i Vittorio Emanuele II och minns nu både varför jag bodde i, och lämnade, Italien.
Kaffismiðja Íslands
Här kommer en liten hälsning från ett vackert och väldigt kallt Island.
Idag var jag och besökte Sonja på det lilla kafferosteriet/caféet Kaffismiðja Íslands i Reykjavik. Med en rosa rost, en blank La Marzocco och väldigt gott kaffe, så kan man inte annat än att tycka om stället. Det blev ganska mycket prat om kaffe, rostning och Island i allmänhet. Åker ni till Island så se till att ni besöker denna lilla smedja.
HOST Milano 09
Host-mässan.Hall på hall med montrar som var och en är större än min lägenhet. Det är här som alla maskintillverkare visar upp sina senaste maskiner och innovationer. Alla hade hyrt in en barista eller två, och även Pernilla stod där och serverade enkla som om det vore tävling. Men kaffet är bara en del av helheten, det handlas i allt som kan relateras till café och restaurang. Det fanns mycket att se och folk att träffa.


Roligast på maskinfronten var Marco über-project. Det är en varmvattenskran med inställbar temperatur och inbyggd våg så man kan väga upp kaffet. Vem vill inte ha en sån i köket?

Roligast på folkfronten var den LAT som ordnades i Nuevo Simonellis monter. Mästare från åtta länder mätte sina krafter under många skratt.









Prenumerera på:
Inlägg (Atom)











