lördag 6 november 2010

Uganda

Uganda var en ny upplevelse för mig. Både som land och när det kom till kaffet. Innan jag kom till Kampala hade jag så vitt jag vet aldrig druckit något kaffe från Uganda. Nu har jag druckit desto mer.
Uganda är Robustans hemland, och Robusta står fortfarande för 85% av landets kaffeproduktion. Resten är Arabica, och det är en växande sektor. Jag har fått smaka både bra och dåliga exempel av bägge familjerna, och jag blev förvånad över vilken bredd och framför allt vilken höjd de kunde ta i smakmässigt.

Jag hade det stora nöjet att få hänga med på några koppningar på UCDA, det organ som allt kaffe som exporteras ut ur landet måste gå igenom och få ett godkännande av innan det får passera gränsen. Det var här jag för första gången fick smaka på en Robusta som jag skulle kalla söt, och som nästan helt saknade den där bitterheten som ofta biter sig fast i gommen, långt efter att kaffet koppats. Det var också här jag fick smaka på Arabica från landets alla distrikt. Men de bästa kopparna jag fick kom senare, hos en av exportörerna som hade anställt en driven kille som startat ett mikro-projekt med småbönder uppe på Mr. Elgon. Några av de kopparna översteg mina förväntningar i både arom och renhet och dom skulle klara sig långt i tävlingar som Cup of Excellence.

Jag fick även möjlighet att besöka och prata med flera av bönderna som var del i projektet. Dom hade bokstavligt talat kaffet växande bakom huset och torkade det på bäddar i trädgården. På frågan en av bönderna varför hon la ner allt det extra arbetet som det innebar att skapa mikrolotterna i stället för att bara gå till en tvättstation med kaffet svarade hon att ”titta bara på kaffet, ser du inte hur fint det är?” Och det var verkligen skillnad, både på hur kaffet såg ut och hur det smakade. När jag koppade hennes kaffe och jämförde med kaffe från den stora tvättstationen som låg runt hörnet och som visserligen var modern men inte sorterade sitt kaffe särskilt mycket så var det två olika världar. Den ena smakade som ett portvin och den andra låg närmare vinäger. Jag tror inte jag behöver säga vilken som var vilken.

Allt som allt var Uganda en grym upplevelse. Ett vackert land med ett överflöd av råvaror och natur och ett trevligt och ödmjukt folk. Nästa gång jag kommer ska jag bara se till att jag kan stanna i Kampala över helgen för ugandeserna vet hur man festar.

1 kommentar:

Per sa...

Jag beklagar avsaknaden av bilder, men jag glömde kamerasladden hemma och får lägga ut lite fotobevis när jag kommer hem i stället.