Året kickar igång direkt!

David Walshs utmärkt kritiska bloggpost drog igång en twitterstorm på Nyårsdagens morgon, angående att ge och ta emot kritik i kaffevärlden. Twitter som socialt medie är fortfarande mycket ungt, och vi vet fortfarande inte om det är ett navelskådande community som sitter och "high-5:ar" varandra, eller om det faktiskt har ett genomslag bortom den innersta kretsen av namnkunniga kaffeprofiler.
´
I upptakten till julen var ett briljant inlägg i debatten angående julölen postad i Göteborgsposten. Med tanke på Systembolagets monopolställning, och kvalitetskrav vad gäller import av viner till exempel, så är det anmärkningsvärt att inga krav ställs på kvalitet vad gäller de kommersiella bryggerierna. De prenumererar på en gjuten plats i julölshyllan år efter år, utan att behöva oroa sig för att kvaliteten ska behöva avgöra om de får plats eller inte. Och få kunder reagerar nog. De köper julöl för den har sin plats på julbordet. Ordet jul på etiketten tycks räcka för att den ska smaka gott nog till skinkan och sillen.

Lite grann samma sak är det med kaffe-Sverige idag. Den som på Karlsson På Taket-vis skriker ut att den har "världens bästa produkt" möter inget mothugg. Men man har heller inget för att ödmjukt arbeta i det tysta. Kort sagt, balans saknas och diskrepansen mellan alla dessa "underbara kaffen" på twitter och vad man själv kanske upplever på plats kan vara chockerande i vissa fall. Håller vi på att förvandla vår mission om upplevandet av kaffets enskilda egenskaper till en slags träning i märkesdrickande? Vem ska först kasta stenen i det egna glasslottet och erkänna att man haft en dålig dag på jobbet och att dagens rostning kanske inte var den optimala?  När ska vi släppa sargen och sluta låtsas vara experter på ett ämne och en produkt som är så oerhört ung och oerfaren i Sverige ännu, och börja dela med oss till varandra av våra brister och fel, istället för att blåsa upp oss som vingklippta påfåglar?

Jag tror vi alla vill göra vår produkt rättvisa, leverera det bästa vi kan till våra kunder. Men att vilja göra det, och att faktiskt göra det, är två olika saker. Utan självinsikt eller självkritik kommer vi aldrig nå bortom vår egen horisont heller. Att sätta ordet Jul framför ölen gör inte att det per definition är gott till jul (eller ens gott överhuvudtaget). Men, att ge och ta kritik är inte heller det enklaste. James Hoffmann föreslår klokt nog att den kritiken inte ska falla på industrin själva, utan på utomstående insatta personer. Idag finns stor expertis bland öl-, vin- och matskribenter, men om just öl, vin och mat. Men kaffe är vi fortfarande med och definierar själva. Bloggosfären är full av åsikter, men kritik? Paul Stack sammanfattar skillnaden väl; "Critique vs opinion One is informed, rational and fact based. The other has no rules".

Naturligtvis är det för mycket begärt att få fram en oberoende och insatt röst för en industri som fortfarande inte klart definierat sig själv, i Sverige. Men vi kan väl göra ett ärligt försök att förhålla oss objektiva, öppna och stödjande för en gemensam progressiv kaffekultur. Kanske växer då den rösten fram av sig självt?

God fortsättning!