i begynnelsen var ordet

Redan på Nordic Roaster Forum flaggade Robert Thoresen från Kaffa i Norge för att något vi bör sträva efter är ett gemensamt språk i kaffevärlden. Det kan tyckas självklart, men vi är långt ifrån där. Lustigt nog blev dagens bloggskörd en påminnelse om vikten av detta...

Först postade Tumi Ferrer, Isländsk barista champion, denna bloggpost om beskrivningarnas bedräglighet. Inte långt därefter postade James Hoffmann, barista champion 2007, denna bloggpost om beskrivningar.

Ibland ter sig beskrivningar nästan komiska, och det är inte utan att jag undrar vilken funktion de har. Ett intressant försök att ge sig på en definition gjordes för några år sedan, vilket renderade i en numera legendarisk tråd på Riktigt Kaffe, men symtomatiskt för den diskussionen var bristen på de andra upplevelserna i koppen; munkänslan, kroppen, eftersmaken, balansen?

För en tid sedan var jag hos en kund som bytte från klassiskt Italienskt kaffe till Magasinsgatan. I lokalen fanns några klassiska "Italien-drickare", helt främmande för Special Kaffe, så jag bestämde mig för att bjuda dem på varsin espresso för att se hur de reagerade. Vad de gav mig var en mycket ingående beskrivning av just det jag saknat i diskussionerna; munkänsla, kropp, eftersmak. Trevande frågade jag naturligtvis efter smakbeskrivningar? Fruktigt kanske? De tittade på mig som om jag vore dum i huvudet.

Per Nordby frågade i sin senaste bloggpost vad vi kommer fokusera på 2012? Kanske pekar tecknen redan på att det blir ett språkets år? Vi får hoppas!